Manduria

För några år sedan var Primitivo di Manduria obskyr och totalt dominerad av stora kooperativ, som framför allt producerade trista, söta och oxiderade bulkrödviner i ganska stora mängder, men i början av 1990-talet tog några seriösa producenter beskärningssaxen i andra handen och bestämde sig för att växla. Ny utrustning och produktionsmetoder togs i bruk och från att nästan vandra runt en återvändsgränd utvecklades Manduria till en av de mest dynamiska och framåtblickande vinregionerna i Italien.

Namnet "Primitivo" kommer från det italienska ordet "primi" (tidig), som syftar på druvans tidiga skördetid. Det är därför inte på något sätt ett primitivt vin.

Sorten Primitivo har fastställts vara släkt med Kaliforniens Zinfandel-druva, som sägs ha kommit till Nordamerika från Centraleuropa. Som en konsekvens av familjebanden kallar flera producenter i Puglia nu också sin Primitivo för Zinfandel. Hjälper inte det vinförsäljningen i USA lite?

Förr var Apuliens version av Primitivo/Zinfandel en vild krabba som var svår att tämja. Våldsam, överdådig, torr och ibland nästan söt. Det var alltså väldigt lite gemensamt med den amerikanska släktingen, men nu har man kunnat tämja Primitivo och på så sätt få fram kusinens elegans.