Chateau Petrus, Pomerol

Chateau Petrus, Pomerol

Produkter:
    Petrus, Pomerol
    Att kalla Petrus för ett slott är en sanning med modifikationer. I franska termer är detta en "Chais", en huvudbyggnad med källare och vingård.

    Pomerol är bara en spottstyver ca. 740 ha., och flera gårdar har så få ha (i snitt 6-8 ha) att de använder sina produktionsanläggningar i t.ex. St. Emilion, eller andra kommuner. Varje litet hörn av marken är planterad med vinstockar.

    Namnet Petrus kommer från det grekiska St. Peter (Petrus), och ursprungligen Petrus åkrar såldes i en affär som gjorde att dåvarande Ch. Gazin för ägare, även av Petrus. I slutet av 1800-talet hade vinet gradvis byggt upp ett rykte som ett av Pomerols bästa. Det är dock bara för ca. För 50 år sedan blev Petrus en del av Moueix, och därifrån var det ingen återblick. Idag är Petrus fortfarande världens mäktigaste och dyraste! Merlotvin, och Bordeauxs dyraste vin. Fastigheten är 11,4 ha. Med 14 paket, och faktiskt ett av Pomerols största. Det är nästan 100% Merlot, med ett litet paket Cabernet Franc. Petrus är dock "nästan" alltid 100% Merlot, speciellt i nyare årgångar.

    Pomerols terroir består huvudsakligen av lera i den östra delen mot St. Emilion, d.v.s. "kall" jord, med lite väderbitet järn inblandat. Merlot älskar det! Det översta lagret av lera är ca. 60-80 cm tjock, därför tittar rötterna mest åt sidorna för att hitta näring, eftersom de inte kan ta sig igenom leran.

    Vinifiering är ganska traditionellt; Manuell skörd under några dagar, lång maceration i betongtankar och åldring i de bästa nya barriquerna från franska skogar. De har aldrig sparat på något för att producera en av vinvärldens kultklassiker. T.ex. 1987 användes helikoptrar för att piska vattnet av druvorna före skörd.!

    Ett S. Moeixs äger idag Petrus till 100% och producerar i snitt 2500 lådor på högsta platån, och priset är ca. 15 000 fl. i nuvarande årgångar, och över 50 000 DKK i äldre årgångar.
    Produkter:
    Tyvärr, det finns inga produkter i den här kollektionen
    Senast sedd